Bristande kapacitet i det lokala elnätet gör att företag inte kan etablera sig. Så har det till exempel blivit i Åsele och det har uppmärksammats i medierna. Hur skulle problemet kunna lösas?

Den så kallade Luleåmodellen lyfts ibland fram som ett gott exempel på hur elnätsutbyggnaden optimeras. Rundabordssamtal mellan bland andra Luleå Energi, Svenska kraftnät, Vattenfall och flera stora industrier visade att det fanns ”luft i systemet”. Industrierna hade rundat av uppåt när de beräknade kommande elbehov, men när de räknade lite noggrannare minskade behoven och simsalabim kunde 1000 MW effekt strykas från framtida planering.  
  Men motsvarande modell skulle inte kunna användas i Åsele. Det säger Roger Jansson, VD på Åsele elnät.
– Vi är en liten aktör, mycket mindre än Luleå Energi. Vi har bra koll på våra kunder, och därmed har vi inte så mycket luft i systemet. För oss skulle vägarna framåt vara genom regionnät och stamnät.
 Stamnätet passerar över och förbi Åsele. Roger Jansson jämför med E4-an – kunde man tänka sig en avfart eller en rondell som ger Åsele tillgång till stamnätet? Han har tagit upp frågan, men någon dialog har det inte blivit. I stället hänvisades har till formulär på hemsidor och anslutningsprocessen.

– Det skulle behövas att någon tog ett grepp över helheten, i stället för att alla aktörer ska se till sitt eget intresse – stamnät, regionnät och lokalnät. Vad skulle gynna Sverige AB? På den tiden vattenkraften byggdes ut här i Åsele, då tänkte man i sådana banor. Och det är vad som krävs om vi ska gå i mål med den gröna omställningen.
Roger Jansson låter ganska besviken:
– I höstas var det mycket tal om att förstå varandras problematik och ha dialog. Men det har stannat vid vackra ord. De besked vi kan få är att det kanske kan bli en anslutning om 5–7 år och att den kommer att kosta 600 miljoner kronor. Kanske.

I väntan på detta ”kanske”, tror Roger Jansson att man kan fokusera på hur stora förstärkningar av elnätet som krävs: 
-Vi utnyttjar nätet till 60 procent i dag. Det är inte bra ekonomi att dimensionera nätet utifrån ett högt nyttjande som bara inträffar vid några få tillfällen per år. Det vore bättre om nyttjandegraden kunde öka.

Just detta vill Jonny Johansson, professor i elektroniksystem vid LTU studera närmare, bland annat med Åsele som exempel.

 – Jag jobbar med mätteknik och elektronik. På LTU hade vi observerat kapacitetsbrist i lokalnätet och undrat hur vi från vår sida kunde hjälpa till. Skulle ny teknik för att övervaka kapacitetsutnyttjandet på kraftledningar kunna bidra till att höja kapaciteten på nätet under perioder med höga laster? 
  Tekniken används på andra ställen i Europa. Nu finns Åsele elnät med på ett hörn i Jonny Johansson projektansökan till Interreg Aurora. Svar väntas under våren.
 – I samma syfte vill vi också undersöka användning och behov av energilager och vi har för avsikt att kartlägga möjliga lösningar. Det är ett större projekt som vi avser att söka. Det är fortfarande på lokalnätnivå. Att bygga ut och förstärka nät är en tidskrävande och kostsam process. En mer dynamisk användning av elnätet borde gå snabbare och kanske vara billigare, säger Jonny Johansson på LTU.

Kajsa Olsson