Parisavtalet och den svenska Energiöverenskommelsen är sannolikt betydligt viktigare för Norrland än Landsbygdskommissionens förslag. Investeringarna i vind- och befintlig vattenkraft gör den norra landsdelen till etableringsområde för elintensiv industri.

Energiöverenskommelsen sätter som mål att all elproduktion år 2040 ska vara förnybar. Med dagens teknik och den överblickbara framtida teknikutvecklingen innebär det att den landbaserade vindkraften byggs ut ordenligt, och kanske blir fyra gånger mer omfattande än dagens.

Näringslivsnoden i Nätverket för vindbruk har undersökt de tillstånd som finns för att bygga ny vindkraft. En del kommer inte att hinna byggas innan tillstånden går ut. En del har teknikutvecklingen sprungit förbi genom att ange relativt låga turbinhöjder.

Genomgången visar att 93 procent av de potentiellt byggbara projekten ligger i elområdena ett och två, det vill säga i norra Sverige. Det är ju också i Norrland stordelen av den förnybara energin redan utvinns – vattenkraften.

Energiöverenskommelsen stipulerar också att Sverige ska vara nettoexportör av förnybar energi. Förutom exportinkomster kan landets försteg med goda vatten- och vindtillgångar innebära stora möjligheter att etablera elintensiv industri i Sverige och självklart vid källan – i Norrland.

 Ny industri hänger i sin tur ihop med forskning, innovation och produktutveckling.

Aktuellt just nu är etableringen av en batterifabrik. Batterifabriken ska producera litiumjonbatterier till elbilar och vid full produktion kommer det att handla om mellan 2 000 och 3 000 arbetstillfällen. Om allt går enligt planerna med batterifabriken ska den vara fullt utbyggd om sex år.

Vd för batteriföretaget  Northvolt, Peter Carlsson, menar att anledningen till att man vill förlägga produktionen till Norden har att göra med att det här går att klara tillverkningen med lågt koldioxidavtryck.

– Det blir de grönaste batterierna som finns på marknaden, säger Peter Carlsson och framhåller en enorm efterfrågan på energilagring, både inom transportsektorn och industrin.

Elbilar är en dellösning när Sverige ska göras fossilbränslefritt. En förstudie om en ny svensk testbädd för elfordon ska vara klar i höst. Den kommer att bli en ”relativt stor” satsning, säger forskningsinstitutet Rise, som genomför utredningen – både i termer av kronor och kvadratmeter.

Intressant i sammanhanget är den studie som publicerades i våras där budskapet är att både bensin- och dieselbilar i princip kommer att försvinna helt från marknaden inom de närmaste åtta åren, enligt en rapport från analysföretaget RethinkX.

Inom åtta år kommer det alltså inte säljas en enda bensin- eller dieseldriven bil, buss eller lastbil i hela världen, påstår studien. Det skulle i så fall innebära ett ras jämfört med dagens 69 miljoner sålda personbilar (oavsett bränsle) enligt biltillverkarnas egen organisation OICA.

I våras berättade också Volvo att man slutar utveckla dieselmotorer. Dieselbilar är förbjudna i många städer.

En annan så kallad testbädd som RISE är delaktig i är en sådan för vindkraft. Det sker i samarbete med ECN (Energy Research Centre of The Netherlands) och man kommer att bygga upp ett testcenter i norra Sverige som ska erbjuda den globala vindindustrin optimala förutsättningar för tester i kallt klimat.

Områden med kallt klimat innebär en stor potential för vindkraft över hela världen, men is och låga temperaturer kräver pålitlig och utprövad teknik. Vad forskningsaktörerna erbjuder är:

• Ett testcenter i norra delen av Sverige för fullskalig testning, undersökning, verifiering och certifiering av nya generationer vindkraftverk och delsystem som ska fungera i kallt klimat.
• Kvalificerade tjänster som test och validering, datainsamling, mätningar, övervakning och fälttjänster av prov- och prototypturbiner, men även av delsystem och komponenter till den globala vindindustrin.

I norra Sverige finns förutsättningar för en fossilfri stålproduktion bland annat till följd av en god och förnybar elförsörjning. Detta tillsammans med tillgång på högkvalitativ malm och en specialiserad stålindustri innebär att Sverige kan gå före och visa vägen.

Men det är satsning på lång sikt. Det kan ta 20-30 år och utmaningen handlar om två saker, nämligen att hitta en fungerande process för att använda 100 procent vätgas i industriell skala och att producera vätgas på ett energieffektivt sätt, så att det hela blir ekonomiskt försvarbart.

Sverige har redan idag ett strukturellt överskott av el och i framtiden kan vi ställa om till en helt hållbar och fossilfri elproduktion med vatten-, vind- och bioenergi. Det anser SSAB, LKAB och Vattenfall som ligger bakom projektet.

Företaget Node Pole ägs numera av Vattenfall och Skellefteå kraft och arbetar för att etablera nationell och internationell elintensiv industri till i första hand norra Sverige. Tidigare har man mest arbetat med att etablera stora serverhallar i norr, bland annat Facebooks i Luleå.

-Potentialen är i mångmiljardklassen i norra Sverige och kan innebära tusentals nya jobb till den här landsdelen. Vi ser också en affärsmöjlighet för våra företag i det här, säger Patrik Öhlund, finanschef på Vattenfall Vattenkraft. 

• Fördelar som anges med serverhallar är att det i Sverige finns väl fungerande, stabila och redundanta bredbandsnät för datakommunikation.
• Genom vatten- och vindkraft finns ett överskott av förnybar energi. Vi har också ett stabilt och redundant elnät som kan garantera eltillförseln.
• Serverhallarna i datacenter blir varma och kräver konstant kylning för att inte överhettas. Därför är det en fördel att förlägga datacenter till naturligt kalla platser.
• Det behövs kompetent personal som kan jobba med att bygga och driva datacenter. Och genom högskolor och universitet som dem i Luleå och Umeå, Mittuniversitetet i södra Norrland och norska NTNU, med bas i Tröndelag, betyder att kompetensen finns nära.

Men det är inte bara stora internationella datajättar som är intresserade av de norrländska fördelarna. Svenska myndigheter har höga krav på sig vad gäller datalagring och större investeringar är att vänta.

Och egentligen kan datalagringsenheterna variera kraftigt i storlek, från containerstorlek på tio kvadratmeter till hallar på tiotusentals kvadratmeter. Datalagringscentra kan alltså byggas i större och mindre enheter, gärna där kraft och -ledningar finns. Med följande tjänster inom drift och underhåll.

I Norrland finns de förnybara energiresurserna, särskilt här finns liten anledning att lyssna till president Trump. Här växer antalet jobb till följd av investeringarna i förnybart, forskning och industri. Å andra sidan kanske Trumps invändningar mot Parisavtalet faktiskt innebär större investeringar från övriga världen och att en del hamnar i Norrland.

                                                                                       Torbjörn Laxvik, projektledare Vindkraftcentrum.se