Norrlands framtid ligger i kombinationen förnybar energi, digitaliseringen och elintensiv industri. Vindkraftsutbyggnaden och etableringen av batterifabriken i Skellefteå visar vägen

Två underliggande krafter är i rörelse, den ena mer politiskt styrd än den andra  – energiomställning och digitalisering.

Digitaliseringen betyder att tillgänglig information ökar. Mängden data mer än fördubblas varje år och den kan lagras, analyseras och förädlas. Den innebär utveckling av självlärande system, det som brukar kallas artificiell intelligens, AI.

En del av digitaliseringen benämns Sakernas Internet, det vill säga uppkopplade apparater som kommunicerar med varandra och oss själva. Här finns också den pågående utvecklingen av förarlösa tåg och bilar.

Överhuvud taget räknar man med att robotisering och automation kommer att ersätta hälften av de jobb som utförs idag. I sin tur betyder digitaliseringen möjligheter till nya innovativa affärsmodeller, där konsumenter eller kunder även kan vara finansiärer, delägare, medproducenter eller distributörer.

Digitaliseringen ställer krav på datalagring och bredbandsutbyggnad. Och dessutom god tillgång på säker energi.

I denna stund byggs vindkraft för uppemot 20 miljarder i landet, de största parkerna i norr.

Energimyndigheten räknar med att Energiöverenskommelsens mål om 100 procent förnybart år 2040 betyder att vindkraften behöver fyrfaldigas.  Myndigheten ser vindkraften, och än så länge den landbaserade, som den huvudsakliga möjliga förnybara ersättningen för kärnkraft.

Fyra gånger mer vindkraft, i första hand landbaserad och storskalig sådan, betyder med dagens kostnadsläge och teknik investeringar på runt 200 miljarder kronor. Ny teknik med större effektivare verk väntas sänka kostnaderna. Å andra sidan kommer än mer att behöva investeras när den tekniska eller ekonomiska livslängden för befintliga verk tar slut, när det blir dags för ”repowering”.

Näringslivsnoden i Nätverket för vindbruk har undersökt de tillstånd som finns för att bygga ny vindkraft. En del kommer inte att hinna byggas innan tillstånden går ut. En del har teknikutvecklingen sprungit förbi genom att ange relativt låga turbinhöjder.

Genomgången visar att 93 procent av de potentiellt byggbara projekten ligger i elområde ett och två, det vill säga i norra Sverige. Det är ju också i Norrland stordelen av den förnybara energin redan utvinns – vattenkraften.

Energiöverenskommelsen stipulerar också att Sverige ska vara nettoexportör av förnybar energi. Förutom exportinkomster kan landets försteg med goda vatten- och vindtillgångar innebära stora möjligheter att etablera elintensiv industri i Sverige och självklart vid källan – i Norrland. Ny industri hänger i sin tur ihop med forskning, innovation och produktutveckling.

I den ekonomiska samarbetsorganisationens rapport från i mars om Nordliga glesbefolkade områden, där Norrlandslänen ingår, ges starka råd om nationell och regional politik. Här pekar man på att energiproduktionen i norr inte bara är viktig i form av energileverenser utan som tillväxtmotor.

Den förnybara energin, vatten och vindkraft, skapar tillväxtmöjligheter, och här nämns datalagring och IT specifikt. För Jämtlands län betonas vad vindkraftsanläggningarna betytt för tillväxten i byggsektorn det senaste decenniet.

När Northvolt bestämde sig för Skellefteå som huvudsaklig etableringsort för sin planerade batterifabrik, fanns bland de avgörande argumenten just att verksamheten kan drivas med 100 procent förnybart.

Alltså ett gott exempel på att elintensiv industri med fördel kan placeras i Norrland, där vattenkraften finns och vindkraften byggs ut. Självklart ska det förnybara användas där den utvinns.

Investeringar på 200 miljarder kronor i vindkraft i Norrland förstärker möjligheterna till nyindustrialisering  av landsdelen. Med god tillgång på grön el kan Norrland bli självklart etableringsområde och centrum för elintensiv industri i Europa. Exempel är datacenterföretag, vätgasproduktion, batterier till elbilar samt plast- och kompositprodukter.

Vindkraftcentrum.se har tittat närmare på åtta vindkraftsbyggen och studerat tre av dem ner på timnivå. Genom kartläggningen av byggda parker vet VKC vilka kompetenser som behövs i varje ögonblick när en ny park byggs. Detta genom att generalisera erfarenheterna men också genom att ta hänsyn till specifika förhållanden.

Detta är en god grund till ett aktivt förhållningssätt för kompetens- och näringsutveckling där vindkraft ska anläggas. Den lokala och regionala nyttan ger i sin tur förankring av nya projekt bland befolkningen. Utifrån erfarenheterna från bl a Jämtlands län sprids arbetssättet att skapa än större  nytta i de regioner där vindkraft byggs. Vitsen här blir alltså inte bara att prognosticera nyttan av en park utan faktiskt göra nyttan större genom ett aktivt förhållningssätt. Med hjälp av det vi kallar Planeringsverktyget.

Enkelt uttryckt innebär det att samla aktörer som projektör/ägare, kommun, region/län, företagarföreningar, utbildningsanordnare, Almi, arbetsförmedling med fler som arbetar efter den tidshorisont som verktyget ger, synliggör möjligheterna samt bedriver närings- och kompetensutveckling. Investeringar kan planeras, samarbeten startas, teknikerutbildning anordnas med mera.

I samband med detta kan utvecklingsmedel från ägaren växlas upp med regionala medel och användas till lokal näringsutveckling. Här behöver modeller utvecklas.

Drift- och underhållstiden på 20-25 år innebär varaktiga jobb, särskilt om generationsväxling av verk dessutom sker. En stor mängd vindkrafttekniker kommer att efterfrågas, men även en hel del andra tjänster och kompetenser. Exempel är utbyten och reparation av blad, besiktningar av hissar och säkerhetsutrustning, specialisttjänster vid byten av växellådor, rotorer och lager med mera. I en park behöver också vägunderhåll och plogning utföras, liksom fastighetsskötsel och elarbeten.

Vindkraftcentrum.se gör just nu en studie kring drift och underhåll som bland annat kartlägger vilka arbeten som utförs och omfattningen av dem. Men också de affärsmöjligheter som regionala företag kan ta till vara.

Poängen är att ytterligare nytta ska skapas i de trakter där vindkraft byggs. Det stärker i sin tur förankringen för det tämligen nya kraftslaget bland befolkningen. Kan det dessutom leda till olika varianter på elintensiv industri i regionerna stärker det acceptans och förankring ytterligare.

Och ny industri hänger i sin tur ihop med forskning, innovation och produktutveckling. Både vad gäller vindkraft och den elintensiva industrin.

Så här skriver de fyra nordligaste länens samverkansorgan Europaforum (EFNS) i förhållande till EUs stora forskningsprogram Horisont 2020: ” …, EFNS proposes that land-based wind power becomes the main object of focus for H2020 in 2018-2020, as well as the focus in 2021 and beyond. On this basis, the region of EFNS will be able to set up a European and international research centre and testbed for wind power in cold climates and sparsely-populated areas.”

Besked om själva Testparken kan komma inom kort.  Relevant forskning bedrivs genom SWPTC (Luleå tekniska univeristet och Chalmers) med samarbete med Stand Up for Wind (KTH och Uppsala universitet, Mittuniversitetet samt NTNU i Trondheim.

North Pole arbetar för att etablera elintensiv industri, liksom Power Region och ett antal kommuner I norr. Facebook-etableringen har gett 240 arbetstillfällen säger en utvärdering.

I några norrländska städer finns ett antal Sience Parks där forskning möter företag och driver innovation. Vindkraftcentrum.se har väsentliga företagskontakter och exempelvis 600 norrländska företag som levererat till vindkraftbranschen.

Sammantaget finns möjligheter och ett tydligt norrländskt intresse. Men vare sig politik eller aktör.

Torbjörn Laxvik