I slutet av förra året blev landets största vindkooperativ dubbelt så stort. Åtminstone räknat i antalet verk. När Sveriges vindkraftkooperativ (SVEF) köpte de 12 vindkraftverken i Dragaliden, Piteå, väckte det viss förvåning.
Varför satsar ett kooperativ på vindkraft i elområde 1?
– Det ökade intresset från privatpersoner och mindre företag gör att SVEF behövde mer produktionskapacitet för att möta efterfrågan. Det fanns inga bra projekt i elområde 3 och 4, säger Göran Ronsten, sekreterare för SVEF. Sedan tror vi att priserna blir högre i Norrland på sikt, med tanke på de stora industriprojekten som kommer att förbruka mycket el.
Han tillägger att Dragalidenaffären låg rätt, tidsmässigt.
– Köpet genomfördes den 29 november. Den 1 december trädde ny lagstiftning i kraft. Enligt den måste man ansöka om tillstånd från Inspektionen för strategiska produkter om en affär rör anläggningar större än 10 MW. Myndigheterna vill kontrollera att energiproduktionsanläggningar inte hamnar i fel händer. Det nya lagen skulle fördröja en försäljning och Enercon ville inte vänta, säger Göran Ronsten.
Dragalidens 12 vindkraftverk uppfördes 2008–2010. Med dagens mått mätt är de små, Enercon E-82, med en total effekt om 24 MW och en elproduktion på cirka 55 GWh/år. SVEF räknar med att det är dags att byta ut dem, kanske mot färre och större verk om tio-tolv år. Men innan dess kommer SVEF:s vindkraftverk i Aapua, Övertorneå, att bytas ut mot modernare verk. Den etableringen är från 2005.
Vindkraftkooperativ fungerar så att man investerar i andelar som ger rätt att köpa en viss mängd el till rabatterat pris. De flesta vindkooperativ i Sverige har startats av elhandlare, eller som på 1990-talet av boende i närheten av ett vindkraftverk. SVEF, Sveriges största vindkooperativ med närmare 2 400 medlemmar, har en annan profil.
Kooperativet äger verk från Simrishamn till Övertorneå och är inte elhandlare. De förnybara satsningarna utökas genom ägande av två solparker och ett vätgasprojekt som beviljades medel från Klimatklivet (Naturvårdsverket) förra året. Produktionen från kooperativets vindkraftverk i Ulricehamn ska maximeras genom att framställa grön vätgas. Det är en liten anläggning med en effekt på 1 MW och vätgasen ska ersätta diesel som fordonsbränsle. Beroende på hur det faller ut, skulle processen kunna tillämpas på fler anläggningar som SVEF äger.
Göran Ronsten tycker att framtiden för det förnybara och för SVEF ser ljus ut. Att energipolitiken just nu bara är prat om kärnkraft, är inget han bekymrar sig över. Steget från ord till handling är långt – och oerhört kostsamt, anser Göran Ronsten,
Kajsa Olsson
