Vindkraftcentrum.se kartlägger och tar fram fakta om vindkraft med syftet att så mycket lokal nytta som möjligt skapas där parkerna etableras. Det sker genom att lokala företag och lokal arbetskraft anlitas. I vår monter presenteras den nya digitala affärsplattformen som tagits fram i samarbete med Umeå universitet och Process IT samt den nya modellen för bygdeutvecklingsmedel.

Digital affärsplattform för vindkraftsprojekt.
Vid en del byggen upprättar Vindkraftcentrum.se lokala databaser för att få med så många företag från trakten som möjligt. Nu lanseras också en digital tjänst där varor och tjänster kan förmedlas direkt via en app. Demo sker i vår monter.

Med utgångspunkt i forskning om digitala utbytes- och delningsplattformar har forskare vid Umeå universitet arbetat fram en prototyp till en affärs- och samverkansplattform, särskilt anpassad till lokala och regionala industrinätverk. Vindkraftcentrum.se har nu tillsammans med Umeå Universitet utvecklad en plattform anpassad för vindkraftsprojekt utifrån denna prototyp. Denna typ av plattform har stor potential i samband med regionalt intensiva etablerings- och investeringsprojekt, framförallt genom att förenkla för lokala och regionala näringsidkare och medborgare att få kontakt och etablera affärsutbyten med exploatörer och entreprenörer.

Plattformen kan beskrivas som ett matchmakingverktyg där resursägare (leverantörer) och behovsägare (kunder) enklare ska kunna hitta varandra. För resursägare innebär det enkla möjligheter att publicera information om sig själv, sina erbjudanden och besvara olika typer av kundförfrågningar. För behovsägare innebär det lätta sätt för att hitta lösningar på problem och behov hos lokala resursägare genom att utforska publicerade leverantörer, deras erbjudanden eller genom att skicka riktade förfrågningar till grupper av dessa leverantörer. De affärsutbyten och samarbeten som plattformen bidrar till mellan behovs- och resursägare kan även ske i grupper av t.ex. leverantörer som kan vara plats-, projekt- eller kompetensspecifika. Exempelvis olika typer av hantverks- eller tjänstegrupper. Genom plattformen kan kunder och leverantörer föra diskussioner och tidiga förhandlingar runt olika behov, lösningar, erbjudanden eller förfrågningar, och från dessa gå vidare mot enklare avtal och sammanställningar av de avtal man på något sätt ingått.

Bland funktioner för lokala näringslivsidkare, medborgare och kunder finns bl.a.:
• Verktyg för intern koordinering och samverkan mellan lokala leverantörer.
• Interaktiv leverantörsdatabas för ”inflygande” kunder.
• Koordinering av lokalt samverkande grupper i sann ”Gnosjö-anda”.
• Enkla möjligheter att skapa nya lokalt relevanta grupper.
• Stöd för att publicera och boka erbjudanden, samt skicka och besvara förfrågningar.

Affärsplattform för drift och underhåll blir nästa utvecklingssteg. Sätten som vi konsumerar, producerar och distribuerar, men också identifierar, etablerar och värderar samarbeten, produkter och tjänster, håller på att förändras mycket på grund av en allt snabbare digitalisering. Identifiering av parter och aktörer för samarbeten eller affärer kräver idag olika typer av nät- och webbtjänster. Den ständigt växande drifts- och underhållsmarknaden inom vindkraftsbranschen utgör en stor möjlighet för lokala företag. Digitala verktyg som krävs för att kunna möta en alltmer kundstyrd efterfrågan på framför allt drift- och underhållstjänster saknas dock idag. På sikt ska den digitala affärsplattformen även kunna användas i dessa frågor.

En ny modell för att optimera stöd till lokal utveckling (SLU) som utvecklats i nära samarbete mellan Garantia, Vattenfall, WindCo samt Vindkraftscentrum.se
Bygden måste känna att goodwillersättningen gör verklig skillnad för utvecklig av bygden för att man skall tillstyrka etableringen av vindkraften. Man önskar få tillgång till medel som kan nyttjas till (verklig) näringslivsutveckling. Erfarenhetsmässigt har inte tidigare vindkraftsersättningar använts till näringslivsutveckling i någon avgörande grad. Ett av de största problemen i de glesa bygder där vindkraft byggs är avfolkningen. Därför kan en inriktning mot en större andel näringslivsinriktade insatser göras med den ersättning som erbjuds lokal bygd för att öka den långsiktiga acceptansen och möjlighet att bo kvar.

Det har visats sig att vid vissa etableringar har antalet ansökningar om att ta del av goodwillersättningen minskat över tid och att det finns svårigheter att dela ut pengarna enligt de ursprungliga stadgar som fastslagits. Då uppstår också att ett eventuellt överskott vid årets slut som måste tas upp till beskattning. Ett annat problem är att de små ekonomiska föreningar som tar emot ersättningen inte har kontrollsystem för bla penningtvättlagen och GDPR när de slussar pengarna vidare.

Förädling av naturtillgången vind ger nya möjligheter till SLU och privat kapital som kan användas till kapitalförsörjning för mikro- och småföretag i regioner där behoven är stora och den finansiella infrastrukturen förändra(t)s och försvaga(t)s. Samtidigt minskar andelen företag som finansierar investeringar genom banklån. En majoritet av småföretagen som haft behov av extern finansiering för investeringar under de senaste tolv månaderna upplever betydande svårigheter. Totalt uppger 56 procent att det är ganska eller väldigt svårt att ordna extern finansiering till sina investeringar. De största hindren för extern finansiering till investeringar i företagen utgörs av höga krav på personlig borgen, att finansiärerna saknar förståelse för verksamheten, samt höga räntekostnader eller avkastningskrav.

Den nya modellen innebär att det avsätts en större del av pengarna till bygdeutveckling för lokal företagsutveckling och som görs tillgängliga i samband med investeringsbeslut. Det innebär att lokala företag kan få tillgång till kapital för att kunna investera och även kunna konkurrera om uppdragen när vindkraftparken byggs. Det kapital som avsätts skall användas som ett kompletterande finansieringsverktyg i glesbygd som för närvarande inte finns. Det insatta kapitalet är revolverande, dvs kan användas om och om igen vilket innebär att totala mängden lokalt utlånade pengar blir mångdubbelt större än ursprungsbeloppet. Dessa pengar gör också att företagen kan växla upp kapitalet med andra kreditgivare. Det innebär att det kapital som sätts i arbete kan bli minst dubbelt så stort som de pengar som avsätts från vindkraftsprojektören. Garantia har en modell där de sköter all administration och hantering av medlen enligt gällande lagar och förordningar. Projektören kan med en engångsinsats skapa en modell för återbäringen som fungerar över hela parkens livslängd och själv slippa fortsatt administration. Bokföringsmässigt kan medlen hanteras som grundinvestering i stället för driftsfinansiering och hänsyn kan tas till interna avkastningskrav.

Garantia är registrerad hos Finansinspektionen och godkänd som finansiell intermediär av Europeiska Investeringsfonden (EIF) och har system för att kunna hantera penningtvättslagen, GDPR samt krav från ovan nämnda myndigheter. Den ekonomiska föreningen ägs av 728 företag. Ett antal större företag och kommuner har liksom Norrlandsfonden och Inlandsinnovation gått in med förlagsinsatser för uppbyggnad av föreningens kapitalbas. Garantia har ett nära samarbete med till exempel Sparbanksstiftelsen Norrland, Banker, Norrlandsfonden och Almi.

Första marknadskompletterande kreditgivningen av riskvilligt lånekapital startades våren 2019 riktat till företag i geografisk anslutning (pendlingsavstånd) till vindparksetablering i Åsele respektive Lycksele kommun i samarbete med Vattenfall. Sedan starten i våras har medlen använts för nystart, investeringsbehov befintliga företag samt ägarskiften inom flertalet branscher.

Garantia kan erbjuda modellen till alla investerare och projektörer i vindkraftbranschen.

Vindkraftcentrum.se samordnar projektörer, företag, kommunernas näringslivsfunktioner på uppdrag av Energimyndigheten och är en del av Nätverket för Vindbruk.

Text: Christer Andersson