Inom en snar framtid kan det bli aktuellt med 150 meter höga vindkraftstorn gjorda av laminerat trä. Enligt tillverkarna kommer de vara konkurrenskraftiga för att de kan sänka produktionskostnaden, sänka vikten och lättare gå att transporterna på vägarna än traditionella torn. De konstrueras också att tåla påfrestningar från väder och vind.

Allt högre och högre vindkraftstorn och övrig teknikutveckling inom branschen har steg för steg sänkt elproduktionskostnaden. Torn konstruerade för allt högre höjder har fördel av en större basdiameter än vad som kan transporteras på vanliga vägar och behöver därför delas upp i moduler under transporten.

De trätorn som nu är på väg in på marknaden är konstruerade så att de olika delarna kan staplas i varandra, ta mindre plats, vilket medför lägre transportkostnader. Trämaterial reducerar också totalpriset. Västkustföretaget Modvion, som står bakom träkonstruktionen, räknar med att det kan bli en kostnadsminskning på tvåsiffriga procent för en tillverkning av ett 150 meter högt torn som kommer att bli kommersiell.

– Vi har en patenterad konstruktion för hur vi effektivast bygger torn i trä. När man bygger högt har egenvikten allt högre betydelse. Stål är tio gånger starkare än trä per volym, men när det gäller styrka per vikt och styrka per kostnad är trä starkare. Därför blir konstruktionen av laminerat trä mer kostnadseffektiv. För att nå samma styrka behöver vi bara två tredjedelar av vikten i ett trätorn och då får vi en positiv designspiral, förklarar Otto Lundman, en av grundarna till företaget Modvion som är sprunget ur Chalmers Tekniska Högskola.

Låga koldioxidutsläpp
En annan positiv effekt är att tillverkningen av trätorn innebär inga stora mängder koldioxidutsläpp utan istället lagras koldioxid i konstruktionen.
Inom kort kommer företaget starta arbetet med tillverkningen av torn på 150 meter, men först ska en prototyp på 30 meter, en femtedel av höjden, testas på Chalmers testanläggning på Björkö i Göteborgs skärgård.

–Vi har gjort datorsimuleringar som verifierats genom olika tester utförda hos RISE så vi vet att materialet tål belastningen. Ytskiktet är en industriell coating, det vill säga en tjock färg som skyddar mot vind och väta och som gör att det blir ett bra klimat inne i tornet, säger Otto Lundman.

Tornet är designat för att passa alla konventionella turbiner och blad. Bolaget räknar med att inom några år vara igång med masstillverkning av trätornen och köpare har inte låtit vänta på sig.

Varberg Energi har tecknat en avsiktsförklaring med Modvion att köpa det första tornet som tillverkas i kommersiell skala som beräknas resas tidigast 2021. Rabbalshede Kraft siktar med sin avsiktsförklaring att resa tio modulära trätorn i vindkraftparken i Fägremo, Töreboda kommun. På sikt kan det bli fråga om samarbetet går bra med vindkraftsbolaget att de köper trätorn till ett uppskattat ordervärde av 500–900 miljoner kronor under de följande fem åren.

Birdie Dahlberg